Remiss och helsingfors resa

27.5 gick remissen till Eira sjukhus, och i fredags (7.6)ringde jag för att fråga om de fått remissen! Men den hade läkaren fått till sitt bord så sjuksköterskorna kunde inte se den, efter att ha fått läkarsamtalstider och 2 ringningar att han inte ringde på utsatt tid så hörde han äntligen av sig. Så i onsdags ringde läkaren och sa att han kunde göra en bedömning av min fot och bestämma hur han ska göra! OM jag kunde komma till fredagen så kunde han klämma in en tid åt mig innan han far på semester 8 veckor! så hoppa på nattbåten och i väg till Helsingfors! Hann fara via jobb, träffa några kompisar och brorsan och stephanie :) så varit en bra men intensiva två dagar. Var till jobbet och lämna in nycklarna till skåpet till de nya vikarierna och prata lite :p kändes lite konstigt, känns som man inte ska tillbaka! Fast tillika vet jag inte om jag har nå jobb men jaaa! 

Så det jag fick veta nu;

Han gjorde lite tester och kände och sucka och stöna.. Tydligen borde jag inte ha det här problemet då tydligen det är mer vanligare hos balettdansörer(?) och att med symtom bilden jag har så tycker han att jag ev skulle också kunna ha en slags, hur ska man förklara det(?) men ledbanden har skapat en slags dåliga ledbandshinnir vilket skulle kunna förklara mina symtom och hur det kunde starta så där plötsligt när jag satt--> steg upp! MEN även att jag ändå sku ha de där vätskeblåsorna (ganglioner) för det syns tydligt på magnetröntgen bilderna.. Han tyckte också att det operationsättet jag har blivit rekommenderat är lite för.. Hur ska man säga avancerat/onödigt/lite för stort.. Att han ansåg mer att man skulle göra en artroskopi(titt håls operation) där man skulle se vad som egentligen är där/ev göra någonting! Eftersom att när man gjorde titthåls operationen i uppsala- 08 så blev det endå bra ett par år, så att det endå hjälpte och när man nu vet vad som är problemet genom röntgen bilderna så finns det endå en chans att de blir bra! 

Och att om det kommer in en sån patient som mig så brukar man titta upp att vad är där och se. Isf gå till den andra operationen om det så behövs 😜

Men att den operationen skulle han kunna utföra MEN isf i slutet av augusti! Så det jg gör nu är att ge bilderna till medimar tar en telefontid/träff och ser om de kan göra de snabbare eller nå annat ställe! Och att se vad han tror om det och forska om det! Annars får ja i slutet av augusti! 

Och läkaren vill att oavsett om jag väljer att operera mig där eller inte så vill han ändå att jag mejlar/ringer och berättar:

1. Hur de gått

2. Vad de gjort för att det endå är så pass ovanlig skada 

så att jaaa det är mer lärorikt för han om man kan uttrycka det så 😜 

Och jag fick en ny salva som jag ska testa och se om det kan hjälpas med det ( som är både kylande men bedövar ish leden) som jag ska testa!

Och med kryckorna så får jag gå med, men jag måst gå! och jag får gå med / utan MEN jag får absolut inte börja halta --> då de ger mer skada! Men kan ha dom som en slags avlastning ibland som jag gjort också 😊 som en roman 😉

Slutsats: nån ny ev orsak/möjlig diagnos och att ingrepps metoden bör ses över! Och att bara baletter borde ha de här haha

måndag

I dag ringde jag Eira och berättade att läkaren aldrig ringde i fredags, då sa hon att han inte ringde flera men att han opererar i dag så han borde ringa efteråt! Och om han inte ringer i dag, så ska jag ringa tillbaka IGEN och få ett nytt ringbud!
Om han inte ringer i dag så tänker jag säga att han kan väl ringa mig när han behagar sig istället! Nog för att jag annars är fastklistrad i telefonen, men nån måtta får de väl va  :P

Jaa, om att få min önskning i uppfyllelse om att få bli opererad inom juni månadär nog inga så stora! Det komiska är nog att jag har alltid fått information om att inom maj är du opererad, inom maj borde du få rehabilitering för att komma tillbaka till arbetslivet! fy pytttsan jo, det här blir nog inga tidigare än september och har jag "tur" börjar nästa fot tillika.

nej nu ska jag fara och dricka kaffe med Nathalie och fundera på hårproblem istället!

Sol

Tillbringar dagen på stugan med släkten och firar pappa! 

Sjukt varmt idag och jag tror graderna på instaweather ljuger duktigt, jag kan väl se det på brändhetsfaktorn ikv! 

Information är lika med noll

Nähäpp, läkaren ringde mig inte idag trots att jag hade inbokat läkarsamtal. Så med andra ord så vet jag inte så mycket mer! Det enda jag vet att jag har en tidspress, i juli går läkaren på semester och jag har ingen operations tid och i slutet av juni ska jag kunna säga om jag kommet tillbaka på jobb (om jag har något jobb pga sjukskrivningen i juli) nå, nu har jag mer eller mindre riktat in mig på att jag inte har något jobb. Spec. Med tanke på att jag fick en förvarning om att HUS inte förlänger kontrakt för sjukskrivna och vi är just nu 5 st på arbete och som det ser ut nu med mammaledigheter så får 4 fortsätta! 

Nå men idag har jag solat hos Sita med Catrin, Maja, Madde & Alicia det var mysigt och varmt! Älskar att sommaren har kommit!

66 dagar

66 dagar har jag varit sjukskriven.

Egentligen är allting rätt så komiskt, förut var jag rädd för mörker. Så pass rädd att jag måste alltid dörren vara på glänt och lampan tänd för att kunna somna. Idag några år äldre, så är jag inte rädd för mörker. Nu idag så förstår jag inte hur jag kunde vara så rädd för idag är jag bara rädd över min framtid.

De tankar som går i mitt huvud är, vad gör jag sen?  Var ska jag jobba? Vad för avdelning ska jag välja att jobba på? Var ska jag bo? Hur ska min ekonomi gå ihop? I vilket land vill jag leva i? Vad vill jag göra med mitt liv? Kommer jag någonsin kunna resa igen?

Men just nu är jag bara arg. Arg över att allting kommer på samma gång, sjukskrivningen som skulle vara en vecka, blev till sjukskriven på obestämd tid. Foten som skulle läka av sig själv, behöver operation och sjukskrivning på obestämd tid. Foten som skulle ha opererats inom 1 månad, blev 2 månader och utan fortfarande en operationstid. Den andra foten är som en tickande bomb och kommer bli likadan, med andra ord så kommer jag att få uppleva samma skit igen p.g.a. väntetiden som inte borde vara. Vilket kommer till nästa fråga, hur lång blir min sjukskrivning egentligen? Jag blir arg över att den operationen som min fot kräver kan endast göras av ett fåtal kirurger i Finland och jag hatar semestertider. Situationen blir inte bättre att man betalar över 1000 euro för att ”komma förbi kön, låta det gå lite fortare…” för att sedan fortfarande efter 66 dagar inte veta mer än att den borde opereras.

De andra tankarna jag har är kommer jag alls kunna börja jobba inom det här året? Kan jag jobba med det jag vill, mitt dröm jobb, mitt yrkesval som jag studerat 7,5 år till kommer jag isf kunna välja var jag vill vara. Kommer jag ha tappat det viktigaste som behövs för att klara av mitt yrke.

Nä. Just nu är det för många tankar i huvudet. Det blir inte bättre av att värken är som värst under kvällar/nätter, värkmedicinen tar ett bra tag innan den hjälper och att jag under de senaste två dygnen fått sova 8 h med avbrott.. Det hjälper inte heller att ha alla dessa tankar i huvudena som gnager och vill ha svar.

Det hjälper inte att jag inte får nå svar. & det hjälper inte att jag måste vakna 7.45 imorgonbitti för att vara vaken och beredd att försöka ställa alla mina frågor och att få svar av en läkaren som ännu inte bestämt sig om han kan operera mig eller inte. Och blir det isf före hans kommande semester i juli…?

Jag vet att jag är negativ och jag vet att allting löser sig tillslut fast det för stunden känns det som att allting är åt helvete.

Men det jag verkligen är glad över är att jag har mina underbara vänner&familj som orkar höra på mina funderingar och negativa attityd. 

Det bästa med dom är att de alltid finns där när man behöver dom + lite till. 

Utan dom skulle det nog vara tungt.